germia

Förklarade för systra-mi att Alex förmodligen är den roligaste jag vet. Delad första med Malin. Så utbrister min syster: Men hallå?! Carolina då?

Och ja, det är lite som att jag förmodligen har de roligaste vännerna i världen. Jag själv är den där passiva personen som liksom går bakom och uppmärksammar det roliga och ser till att det blir känt för världen. Och jag tar uppgiften på allvar, så till den grad att jag skrivit ner en lång rad Carolina-citat i en bok med en åsna på. Smakprov ur boken:

(Dikt, Carolina Asp, 2002)

Garagets dörr suger kuk. Mormor äger en kuk. Den är morfars.

Sedan tror jag det var Carolina som berättade om en gång när hon var ute och gick på stan med sin pappa. Bakom dem går en dam med en tax. Plötsligt släpper pappan väder ganska ljudligt, och vänder sig om till damen och säger: Ursäkta damen, jag tror jag sköt av benen på din hund.

Försövrigt är min familj på besök, men de har så fruktansvärt dåligt inflytande på mig att jag försöker umgås med dem med måtta. Syster svär, papsen pratar svyska och använder ord som scheißeschön istället för skitfin. Mor är gammal och förstår inte varför ungdomarna "går på lokal". Vad gör man där? Så sent? Vadå för slags dans?

MN

Seriöst, så här kan vi inte ha det?

Det är för billigt. Och tyskar låter porriga.

MN

Idag tog jag och Kevin en utflyktsdag till Ikea för att jag behövde köpa glögg. Alex, som per definition är kulturell eftersom hon är fransyska, är inte särskilt begeistrad över det svenska köket, och i synnerhet inte över vår alkohol. Däremot har hon ett gott öga för svenska män:

I don’t know about the Glögg, but maybe one of those Billys?

Jag har redan ett harem av bokhyllor på mitt rum, så jag beslutade att glögg vore en bättre stämningshöjare i mitt hem än en Billy. Det blev sex. Flaskor. Glögg.


Tänkte bara nämna lite kort att jag, Alex och fröken Julie besökte Schwetzinger Schloss i helgen. Mitt spontana intryck när vi kom dit var att det såg mer ut som ett stort hus än ett slott, men med trevligt sällskap spelar det ingen större roll.




MN

Malin och jag är i princip av samma skrot och korn. Uppväxta i samma by, på varsin sida om bron, våra pappor jobbade på Frövifors, som alla andras pappor. Vi gick på samma dagis, i samma klass tills vi var tolv. Vi hade likadana klänningar fast med olika färger, likadana trollspön med glitter i, fast hennes var rosa och mitt var lila. Det var Malin som hade finast barbies, så det var hos henne vi hängde. Jag gick barfota över bron, på fel sida fast det var rätt. För då behövde jag inte korsa vägen. Vi lyssnade på GES och sålde vitsippor till grannarna när vi var fem. ”Jag sköter snacket och du sköter blommorna”. Malin bestämde för Malin var äldst.

Det är hos Malin vi hänger, för det är Malin som har den finaste lägenheten. Vi läser ELLE Mat & Vin och äter scones med marmelad och dricker te. Malin vet mest för hon är äldst, och jag vet att jag kan fråga henne om precis vadsomhelst. Hon dömer inte och det gör inte jag heller.

Det här inlägget handlar inte om Tyskland, utan om hemma.

MN

Tänk att de bästa föräldrarna, dem fick jag! Och för det mesta förtjänar jag dem, för oftast är jag en skötsam dotter som är ambitiös med studierna och vet att uppföra mig som folk. Men i morse fick man förbarma sig över mina arma föräldrar, för i natt drack deras äldsta dotter öl i Tyskland och slog sönder båda sina framtänder. Jag väntade mig kraftiga förebråelser men mina föräldrar fungerar inte så, vilket jag faktiskt borde vara medveten om vid det här laget. För mamma, hur var det nu med att stoppa Tom&Jerry-kex i freestylen? Det är okej eller?[1] Pappa klär bättre i rollen som ansvarsfull förälder:

”Du borde ta det lugnare. Jag minns åtminstone varje gång jag tappar bort mitt pass.”

Tack och lov lyckades jag hitta en tandläkare som hade tid för mig redan idag, så nu har jag två nya temporära tänder. Om tio dagar ska jag tillbaka för att få nya på rikt.

Eftersom jag sällan har besök har jag bara två glas, och då blir det problem när man är fler än två personer. Därför fick övriga gäster själva finna lösningar på problemet under gårdagens förfestande, och det visar sig att det går minst lika bra med en kastrull. Kevin är ambitiös och vill lära sig svenska, så David lärde honom en funktionellt användbar mening:

”Jag dricker vodka ur en kastrull.”

David tyckte att jag skulle beskriva hur stor ölen är här, i jämförelse med mig. Om vi mäter öl och personer i liter så är jag cirka 47 öl. Blev det rätt?

Nu sitter vi hemma och svenskar oss; äter köttbullar med makaroner, lyssnar på Spotify och mår som vi förtjänar.

MN

[1] Jag var fyra år och tyckte det var roligare att smula sönder kex än att lyssna på barnsagor.

Att ange orsaken till något är ett av flera sätt att svara på frågan ”varför?” Man kan till exempel svara: ”Orsaken till X är (att) Y”. Efter en dryg månad i Tyskland drar jag den empiriska slusatsen att: Orsaken till att jag mår piss idag är att jag var på Zapatto igår. Glasklar kausalitet, och det slår tamejtusan rätt varenda gång.

Och i morgon kommer David och då har jag lovat att det blir fest på slottet. Octoberfest till och med, så inte behöver jag vara sorgsen över att jag missar Gasquen på Strömpis?

Nej, nu måste jag bli lite seriös: Det är varmt idag. T-shirtvarmt. Min telefon är sönder, för jag har hoppat i sängen med den. Jättesönder, så jag måste köpa en ny.

Och förresten: I am the eggman!

MN

Jag är rationellt lagomambitiös, tyskarna är überambitiösa. Tyskarna anser det vara en god idé att ha en tutorial i morgon bitti, men jag är inte ett dugg säker på att jag håller med. Men, man får ta seden dit man kommer och helt enkelt se till att närvara, fogligt besvara några frågor och kanske rent av kladda ner någonting i ett sparsamt använt anteckningsblock. Och sedan äta italiensk glass på någon uteservering efteråt.

Förresten, om någon är mer av intresserad av mina studier än mitt studentliv: De kurser jag läser just nu är Strategic & International Management och Operations Management Någonting.

Nej, eftersom jag höll mig lugn och beskedlig hela helgen har jag inte så mycket att tillägga. Nu ska jag ladda inför tisdag, då det är German Night på Zapatto, och torsdag, då David kommer på visit.

MN

Tack vackra Carolina för att du påminde mig om Fleißig! Hahaha, jag döööör! Här kommer en Carolina till:

Påväg till Hultsfred.

M: Det är kul med sådana där nätstrumpbyxor. Carolina, du ser ut som kassler.
C: (skitarg): Nej, jag är lammkött!

Det sista jag lovade mamma innan hon vågade lämna mig ensam bland tyskarna var att jag skulle äta ordentligt. Så, hur har det gått? Inte bra alls tyvärr. Lidl är standard här och de har ungefär samma utbud som hemma, inklusive svenska köttbullar och dammsugare. Tyvärr kommer inte jag och Lidl så väl överens utan de få gånger jag handlat där hemma har jag liksom tvingats kompletteringshandla någon annanstans. Aldi och Netto har ungefär samma utbud, exklusive svenska köttbullar och dammsugare, så det har utgjort ett problem.

Så min glädje var stor när jag hörde ryktas att det skulle finnas en supermarket alldeles i innerstan. Idag hittade jag den, och det var fantastiskt. Nu ska jag laga svensk mat till Kevin och Alex; tacos. (Jag och Ylvalie har redan haft en diskussion kring det och jag tänker helt sonika stänga av öronen om någon kommer med löjliga argument som Men, det är väl mexikanskt?.)

Nu blir det fredagsmys med Kevin, Alex och Michael!

MN





.