Varannan vatten

Åh Carolina, jag hoppas du minns hur busiga vi var på tysklektionerna när vi sa Scheisse istället för Ich heisse! Och hur vi liksom tyckte att vi var bättre än alla andra, för hur svårt kan det vara att säga neugierig liksom?!

Om man nu hittar en kille som är vacker som en dag och man tänker att "honom skulle man ha". Hur tänker man då egentligen? Ha till vadå? Prydnad? Nej, jag ska hitta mig en ful man att gifta mig med. Jag är ju så politiskt korrekt när det gäller allt det andra redan[1] så nu ska jag visa att det är insidan som räknas. Och med det sagt är jag per definition ful, för söta tjejer säger inte sådant.

French Night igår var trevligt men inget extraordinärt. Klädseln skulle gå i franska färger och ett tag kände jag en stark lust att slå på stort och köpa mig en röd basker och kanske något blått till. Men jag lugnade ner mig och köpte bara ett blått sidanband som jag knöt om midjan och matchade med något gammalt och något lånat. Sedan drack jag varannan vatten, som jag förövrigt försökte lära ut till fransk- och tyskfolket. Det ignorerades big time såklart.

Bra med kvällen var att 1. Jag fick lära mig hur man öppnar en vinflaska med en sko, och 2. Jag fick lära mig hur man öppnar en ölflaska med en bit papper.

I morgon ska jag på utflykt till Heidelberg som tydligen ska vara en anrik och vacker stad, som vår kära drottning för övrigt kommer ifrån. Måste komma ihåg att ladda batteriet till kameran så kanske det kan komma upp någon bild.

Så brann det i mitt hus häromdagen också. Typ fem brandbilar stod utanför fönstret och två eller tre ambulanser. Det var vatten över hela gatan och de bar ut ett par personer med bår, men annars verkar allt vara okej. Eftersom mitt fönster vetter åt fel håll fick jag komma in till brasilianaren som bor mitt emot. Jag har inte träffat honom innan (jag är ju inte hemma så mycket) men han var hur rar som helst. Vi ska dricka vin någon kväll är det bestämt. Tänk att så fungerar det ju inte direkt i Sverige...

Varför uppskattar ingen mitt germs-skämt?

MN



[1] Lagom utländsk, lagom mycket uppväxt på landet, samma värderingar som man fick lära sig på Alla lika, alla olika i skolan.


Lite sjuk.

Jag håller på att bli alldeles hostig och sjuk, och det passar sig inte alls. I morgon är det French Night på Zapatto, och eftersom Alex är fransk är vi "obliged to go" (med en fransk accent).

M: There's something wrong with my immune system, usually I'm never sick.
K: I guess it's got to do with the german bacteria.
M: The germs?

Snart ska jag iväg till gymmet och disco-träna med Alex och Kevin, för det bästa med mitt gym är att det finns en DJ! När det mörknar släcks belysningen ned, club-belysningen tänds och musiken höjs. De är som att dansa på löpbandet, fast man är nykter och liksom jobbar på konditionen i stället för på bakfyllan. 

I lördags tyckte Alex att vi hade pluggat så flitigt att vi "behövde" ett study break. Därför slöt vi upp med några tyskar för en Cocktail Tour i staden. Det fanns tio barer (=tio cocktails) varav den sista var ett dansställe där kvällen avslutades. Helt på riktigt gick vi inte ens in där, eftersom jag ville vara fit inför söndagspluggandet.

På söndag förmiddag gick vi till ett ställe som har den mest fantastiska brunch jag någonsin sett. Det fanns allt. Det bästa var chokladfontänen och att man kunde göra egna våfflor. Sedan behövde jag inte äta mer den dagen. Den som bestämmer sig för att besöka mig kommer jag antingen tvinga med dit eller till mitt favoritglasställe.

MN


Running Dinner och Pub Crawl

Running Dinner i tisdags blev precis hur bra somhelst! Jag och Alex lagade förrätt på fransk-svenskt vis: quiche lorraine, crepes och toast skagen. Det var lite klurigare än jag trodde att hitta rätt ingredienser men kalles kaviar (från IKEA) fungerade bra som substitut för löjrom och det blev tillslut ett ganska pråligt matverk. Självklart serverades det franskt vin till det.

Därefter tog vi spårvagnen till huvudrätten, som var bayersk och god. Weisswurst, kartoffelsallat, brezel och öl, givetvis. Helt ofranskt råkade vi sedan bli lite tidiga till desserten och eftersom området var lite skumt gömde vi oss i ett trapphus och öppnade en flaska vin medan vi väntade. Dessertfolket var supertrevliga och bjöd på tiramisu (min favorit) och ungefär alldeles för mycket "riktig" tequila. Efter det fortskred kvällen i en dimma på Zapatto, English Night. I onsdags mådde jag mindre bra.

Med anledning av ovanstående var jag mindre än lagom taggad för Pub Crawl igår. Men har man köpt biljett får man se till att närvara och det blev faktiskt en riktigt rar kväll. Vi delades in grupper och fick ansiktsmålning och t-shirts.

Jag antar att alla känner till att ju mer öl man dricker desto fullare blir man. I huvudet, i magen, i blåsan. Och jag tycker att bilden nedan, som visar Mannheims Wasserturm, säger: "Behövde du inte urinera innan så lär du behöva göra det nu". Så det gjorde vi, men jag säger inte var.



Vi sjöng svenska schnappsvisor och vi lekte lekar.

Tysk: Line up, we're playing a game. *visselpipa*
Mia: Shit, ställ dig i ledet, tyskarna menar allvar!

Sedan avslutades allt med fest på slottet, för så gör man ju här i Tyskland.

Men jag uppförde mig väl och drack med måtta, faktiskt. En lagomkväll som blev väldigt väldigt bra.

"Systembolaget" :)


Jag trivs bra här, väldigt bra. Det enda som verkligen saknas mig är mina vänner hemma i Sverige. Någonstans måste jag ha gjort någonting rätt, för jag har tamejtusan världens bästa vänner. Lyckliga jag!

MN



Waka waka, valvaka.

I min familj blir jag accepterad för den jag är, och jag vet att mamma och pappa tycker om mig oavsett. Jag kan bli muslim, lesbisk, gatumusikant, miljonär, kines, präst, somelier, arbetslös, laktosintolerant, och det är okej. Men den dagen jag lägger min röst på Sverigedemokraterna, DÅ vet jag att vi har problem.

MN



Lost in Translation

Jag befinner mig mitt bland alla språken. I tyskans land, nära Frankrike och jag umgås med fransmän och kanadensare. Ibland vet man inte vad som talas, men följande riktlinjer kan hjälpa:

Du förstår allt - svenska
Du förstår allt men det blir lite klurigare när du ska prata - engelska
Du förstår det mesta men det låter lite konstigt - tyska
Du förstår ett ord här och där, resten låter som bleu bleu bleu - franska

Ibland blir det fel:

Jag: (Spiller glass på kläderna) Shit, pommes frites!
Alex: Did you just speak French and English at the same time, but with a Swedish pronunciation?

Jag: (Förklarar att jag gillar the "hügel thing on the treadmill" för att det känns som att tiden går mycket snabbare.)
Kevin: Yeah, it's a mental thing.
Jag: I guess I'm a mental girl.

Varefter Kevin tittar oroligt på mig och undrar om jag menar allvar, jag bara skrattar.

Alex är mäkta upprörd på alla tyskar, eftersom de har en tendens att prata franska med henne så fort de hör hennes franska accent.

"I hate those Germans! I come to their country to speak their language, but they just won't allow me!"

I kväll blir det eventuellt valvaka med några svenskar. Jag ser fram emot att lägga finansboken åt sidan och stänga av språktentaklerna!

MN


Keine Octoberfest für mich.

Nu, Mamma och Pappa. Nu behöver ni inte vara oroliga över mig alls. Det är lördagskväll och jag har pluggat hela dagen, endast tagit paus för att ”tillfredställa mina grundläggande behov”[1], gymma och se några avsnitt av Halv åtta hos mig. Jag har alltid gjort orealistiska studieplaneringar, men jag borde nog ha insett tidigare att det skulle bli svårt att ta igen 7,5 hp grundläggande finansiering på en helg.

 

Tänkte skriva att ”det är jag i ett nötskal” men jag har just kommit till insikt om att jag förmodligen har använt yttrycket felaktigt hela tiden. Eller, vad betyder det egentligen? Jag tycker det är så pinsamt att jag inte ens vågar skriva vad jag tror, är det jag i ett nötskal? Som när jag insåg att Lysekil inte alls låg på Norrlands östkust…

 

Däremot har jag tänkt på att när man har kaviar eller majonnäs på äggen, så har man liksom ägg på ägg!



MN



[1] Studieteknik med Eddy, SvA, 2005


That's shit!

Nästa tisdag ska jag och Alex delta i något som kallas International Running Dinner. Vi kommer att laga en förrätt, huvudrätt eller efterrätt tillsammans och sedan springa runt i Mannheim för att åtnjuta ytterligare två rätter i någon annans hem. Jag tror att det kommer bli riktigt rart, det där!


Sedan har jag en pub crawl att se fram emot nästa vecka också. Jag tror det var fem pubs som skulle besökas och på varje ställe får man en öl och en shot. Hur nu det ska gå för lilla mig…


Och så var det ju det här med Octoberfest i München. Jag vetetusan om jag orkar åka dit men det är ju nästan som att jag måste. Tydligen är det 200års-jubileum också, så det vore ju lite träligt av mig att inte åka dit när jag ändå befinner mig i rätt land och sådär.


Det som är ännu lite jobbigare: jag har råkat ordna så att jag läser någon finansierin II-kurs. Men jag har liksom inte läst någon finansiering I. Vilket innebär att jag har ca 700 sidor i en tjockisbok som jag måste läsa innan jag ens kommer förstå vad tusan den där professorn pratar om på föreläsningarna. Det känns lite retligt.


Till pojkarna hemma: Alex satt och kikade på mina facebook-vänner och blev lite avundsjuk över det ambitiösa utbudet av vackra mansgestalter som lever i det kyliga Norden. Nu har vi som bestämt att hon ska komma och hälsa på. Och jag ska givetvis åka till Paris och lära mig ett och annat om vin och sådant där som är bra i hennes land. Livet är allt bra härligt ibland va?


En tysk sak som är lite lurig är att vattnet är så himla dyrt här. På gymmet måste man köpa till någon konstig vattenautomattumstämpelsak för att kunna dricka. Och på krogen är det typ dyrare med vatten än med shot. Fransmännen är lika förbryllade som jag; de står och ropar Wassör Bittö åt bartendern, men inte hjälper det. That’s shit, som Alex skulle säga.


MN


Shit Pommes Frites

I Tyskland umgås man med fransmän, som man pratar engelska med. Man förstår inte ett dugg av vad de säger och de är inte särskilt considerate. Därför rekommenderar jag starkt att man hittar en kanadensare som kan återberätta det viktigaste. Hittar man ingen kanadensare kan man generellt anta att fransmännen pratar om sex, och då kopplar man av hörseln ett slag, alternativt dricker vin tills man förstår vad de säger. Det senare rekommenderas inte.

Universität Mannheim har tydligen tysklands bästa Business School och både föreläsningar och fester hålls på världens näst största barockslott, näst efter Versailles. Det här visste jag ingenting om när jag sökte hit, utan jag tyckte mest att terminstiderna passade bra. Där ser man.

Trots att staden inte är så stor finns det mycket saker att göra för den som är intresserad. I fredags besökte jag världens största Weinfest som hålls en liten bit utanför Mannheim (Note to self: Två och ett halvt glas vin á 50 cl är ungefär alldeles för mycket om man är en liten människa). Det är lätt att ta sig överallt med spårvagn, och köper man ett säsongskort kan man ta sig ända till Frankrike med tåg om man så vill. 

Idag tog jag och min franska vän Alex en rehab-dag med glass och bio. Glassen var det godaste jag ätit och bion var det konstigaste jag varit med om. Det som var menat som ett ambitiöst försök att lyssna till lite tyska slutade med en fransk film, där de inte pratade alls. Merde! Och nu vill jag aldrig ha barn. Och jag rekommenderar inte Babies.
Min skola :)
Auf Wiedersehen!

MN


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0